tisdag 31 mars 2009

Visst sker under!!!! Tack och lov!

Under händer varje dag små och stora och det gör livet spännande...Min livsinställning är att när vi dör så går vi vidare med vår energi...vi finns kvar fast inte fysiskt! Konstigt och knäppt säjer en del, ok säjer andra, bevisa det ropar många...behövs inte säjer jag. Jag kan inte se elen i sladden eller luften jag andas men ändå finns det! För 15 år sen hade man inte dryfta såna tankar men nu är tiden mogen, Nu är det fler och fler som vänder sej till sk. häxor eller healers eller vad du vill...
själv är jag väl båda delarna.:) Fler och fler av mina kunder kommer till salongen och har någon anförvant eller någon annan själ med sej som behöver hjälp vidare eller vill meddela sej på ett eller annat sett.Då gäller det för mej att inte hoppa på vedebörande och berätta det utan att veta hur inställningen är kring detta. Och i de allra flesta fall så har det varit helt riktiga reflektioner och iaktagelser från min sida. Jag ser hur dessa själar ser ut, hur de känner sej, vad de vill ha sagt osv.

Ett extremt fall var en kunds mor som varit psykiskt sjuk i 35 år och min kund var rädd att hon skulle bli lika då modern hade blivit dement. Då uppenbarade sej kundens morfar som talade om att han hade "tystat" modern från den dagen han dog för 35 år sedan! Han beskrev hur det hade varit han och hon...dottern... och hon skulle inte föra deras historia vidare. Nu behövde han inte tysta henne längre för han trodde ingen skulle tro henne iallafall. Senare på kvällen fick han hjälp över till ljuset efter många om och men. Min kund mådde som fisken och berättade för modern att NU var han borta...hon var i det stora helt borta...men då satte hon sej upp och sa..-Då har han väl gett sej på nån annan då! Efter det säckade hon ihop som en trasa för att veckorna och månaderna efter komma tillbaka till sitt jag. Hon började sminka sej bry sej om andra omkring sej. Otroligt!
Tack och lov händer inte det så ofta...men säkert oftare än man tror. ..Man kan tycka mycket omkring detta ämne och min uppgift i det hela är inte att övertyga utan berätta att vi är fler och fler som kan hjälpa till på många plan. För energier finns inga gränser, jag har healat människor på långa avstånd och sånt kan man kanske inte förklara hur det går till...men å andra sidan kan inte jag begripa hur man kan prata i en telefon eller dator utan sladd!!!!

STORT!

Jaha, nu har jag funderat igen....sen evolutionen så tenderar allt bli större och större. Om man går på museér så kan man se skelett av människor från förr i tiden...så små dom var! Sängarna var ju oxå kortare då, alltså husen likaså. Man tog inte lika stor plats! Mat förråden fanns i stian, ladugårde, skogen och i silltunnan. Man hade kommoden, utdrags sängen, kökssoffan, klaff bordet.
Nuförtiden ska man ha så mycket av allt...kolla på inredningsprogram! Fem blomvaser av samma sort, tre tavlor med samma motiv ( ifall man missar den första? Fem TV apparater, fyra bilar, lika många garage som inrymmer allt som vi inte får plats med inne i huset...absolut inga bilar!

Allt blir ju inte större om man tror det...mobiltelefonerna blir mindre och mindre och innehåller mer och mer. Trots att avståndet mellan öron och mun inte blivit påtagligt mindre. Respekten för andra människor är i det stora hela avskaffat och blivit minimalt. Öronen på dom flesta har krymt ihop och skrumpnat på en del...man hör inte på andra människor längre. Och träffas har vi slutat med! Tiden har ju oxå krymt!
Nu för tiden är ju ALLT gigantiskt stort...muskler, hus, bröst, muffins, bullar, pizzor, vägar, bilar, kylskåp, garage, barngrupper, kroppar m.m
Det mesta vi stoppar i truten har iallafall blivit större och större...det kan bero på två olika saker....antingen har vi blivit större i käften eller så gapar vi efter mycket och att vi i dessa dagar håller på att mista hela stycket...

måndag 30 mars 2009

Inne eller ute?

Jag har funderat en hel del som vanligt...när passar man som medmänniska in? På fester till exempel...om man är känd för dricka för mycket under en middag och balla ur så är det inte SÅ bekvämt för värdparet. Om man däremot inte dricker alls så kommer man ju till dilemmat...vad ska vi bjuda DOM på att dricka? Förresten! Vi bjuder DOM så kan ju DOM köra när vi ska vidare på kvällen, då slipper vi ta taxi! Undrar om DOM kan släppa loss vid karaoke maskinen när DOM är nyktra? Oj då, nu kommer ju DOM att minnas allt som vi andra pratat om! Jaaa...problem kan man skapa av allt som finns. Om en familj dessutom har ett barn som är tex. allergisk så kommer rädslor av andra slag upp....-Nja, du får inte leka med honom...han är super allergisk! Eller vi kan inte bjuda den familjen på mat för du vet dom har en allergisk son!
Eller någon annan familj har en medlem som har diabetes...jobbigt! Hur gör man? Kan man umgås med en familj som har ( som man tycker) hinder...bemödar man sej att ta reda på hur det funkar? Utanförskap kan ha många olika ansikten i vår vardag...utan jobb, för mycket sprit intag, för pratig, för tyst, allergier, småbarn som lägger sej tidigt, för LITE sprit intag, singlar! Jättejobbigt att ha en singel i sin bekantskaps krets! En singelbrud hoppar på ALLA gifta karlar, henne kan man inte bjuda hem! Eller HONOM kan vi bjuda hem för han är ju ensam! Det är ju som brukligt kvinnan i familjen som brukar stå för inbjudan och bjuder ju sällan in en singel tjej!
Ja, det kan te sej på många olika sätt och vis. Men jag tror att vi är många som kan tänka lite på vår omvärd på hur Vi är och gör...

söndag 22 mars 2009

Plugga in!

Tänk att man KAN återuppväcka i det närmaste döda! Varje gång vår lille son har feber så händer detta fenomen...från att vara en trasa som fullkomligen kokar av feber, yrar och ser monster...till att sprudla av liv och lust, till och med matlust! En liten, liten tablett i rumpenstumpen gör susen! Ipren... tack gode gud för denna lilla tingest som uträttar underverk varje gång febern smyger in i huset.
Med närmare eftertanke så skulle man vilja stoppa in en likadan på somliga man möter lite då och då...utan feber! Såna som aldrig ser den minsta lilla ljusning what so ever någonsin! Visst kan livet vara nattsvart och det ska det nog vara ibland oxå för att man ska se ljuset emellanåt.
Men bitter- sura människor skulle behöva en Ipren...om nu en sån kan hjälpa mot avundsjuka och andra mänskliga åkommor. Ju mer grejor och prylar vi får desto mer ska alla ha! Jag tycker mej se detta fenomen speciellt hos den del av befolkningen som var med i det senaste kriget. Det finns få som har vassare armbågar vid julbord och uppbullade kaffebrödsfat...Jag är livrädd att det ska smitta till nästkommande generation, men vi lämnar ju det mesta av våra ärvda och fådda grejor på "Loppis " och andra fantastiska inrättningar och kaffebröd håller ju många sej ifrån ( utom jag). Jag minns en huhållslärare som vi hade sa, på rungande muminmål...- Det är den kungliga svenska avundsjukan!...
Jag tror inte ens att två Ipren pluggar kan bota den!

lördag 21 mars 2009

Majken gästar!

Ho hoooo! Hallå! Ja hej det är Majken! Majken Torstensson från Torshyttan Torsåker...Jo, jag har ett lite hönseri däruppe mä morsan Agda...ett litet skalbolag skulle man kunna säja. Vi kläcker ideér och grejar hela dagarna medan hönerna sprätter runt. Dä är jag som är äggledare där även om morsan tror att dä ä hon...Hon har gjort sitt hon vad dä anbelangar. hon hade en ägglossning och då kom jag...sen drog farsan! Han stog inte ut mä synen sa han! Så nu går vi här morsan och jag, vi har en granne...Karlsson...han har vi försökt få på kroken men han är hal som en mask.
Jag har verkligen försökt få en träff mä nån hågad karl så jag fick tipset att gå ut på nätä...sagt och gjort...jag rev ner höns nätä och rulla ut dä och börja gå fram och till baka....hur kul va dääää la? Men du måste ju ha musvana sa dom...Musvana sa jag...om dä ä nån som har musvana så ä dä väl jag! Tog 15 stycken under diskbänken förra veckan! jag ringde efter Karlsson...-Nu ska vi ut på nätä sa jag. Jodå, Karlsson kom men efter en kvart gav han opp, han tyckte inte att dä gav nåt å gå där på hönsnätä han heller.
Men sa morsan...hurs ska du kunna vara ute på nätä...jag har hört att man ska kunna stava då och dä kan ju inte du Majken!
- Ska du säja sa jag...jag har hitta gamla kärleks brev till farsan på vinden och i vartenda ett har di skrive snopen mä två p! Så kom inte å säj att JAG inte kan stava....

onsdag 18 mars 2009

NU har jag kommit ner på jorden! Bokstavligt talat...snön har smält på vägarna så man kan nå ner igen! Då är det vår...
Fick för smak av våren i Malmö hos dottern, hade lovat byn att jag skulle ta med mej solen hem. Jag brukar försöka hålla det jag lovar så det är klart att jag tog hem den! Man måste ju dela med sej. När jag kom till affären så stod det säkraste vårtecknet utanför entré dörren. En hel flock pensionärer som pratade och pratade. Likt en flock gråsparvar som tjattrar i buskarna! Underbart...
Man märker att det är vårens första dag att folk inte direkt tänker på håret...den är tyst! Snart kommer dom på att pälsen blir för varm och då kommer dom att ringa.
Min yngsta son hade en mäktig upplevelse i måndags...innan vi skulle kliva på planet hem från Malmö noterade han en annan passagerare. - Jaha, trodde du att det var storebror? - Men mamma, det är ju Zlatan! Och visst var det han, en sån go kille. Jag fick ta den klassiska bilden på honom och lilla O som grav allvarligt stod intill. Sen visade det sej att Zlatan och hans flickvän satt bakom oss hela resan längst bak i planet. Autograf för 17...vad ska han skriva på...rafsar runt i packningen och hittar till slut en barnbok som heter Bullpromenaden! I dennna bok skrev Guden med vänlig hälsning till O...
Vad är det som gör att vi människor vill ha avtryck av andra? Är det bevis på att man faktiskt har varit i deras närhet? Samlingslusta? Sen beror det ju på vem det är..som jag förstår så står just Zlatan högt i kurs på autograflistan, det förstår inte O nu men sen när han blir äldre så kan det kännas kul. Det gott att en sån megastjärna har ett stort hjärta och bjuder på sej själv och är en bra förebild...Zlatan har slipats till en sprakande diamant...

måndag 16 mars 2009

Hemma bäst?

Borta bra men hemma bäst! Visst, men det ÄR skönt att få lite luftbyte ibland. Hur ska man annars kunna uppskatta dom små detaljerna man har till vardags? Garderober till exempel...att inte ha alla kläder i resväska eller ryggsäck! Tvättmaskinen den gamla trotjänaren...som bara är att ladda när det behövs! Toalett skåpet med ALLA prylarna...att inte snurra runt flaskorna i en stor neccesär! Kudden och SÄNGEN! Ledbruten låter jag min kropp omslutas av den underbara bröllopssängen !Närheten till affären...vår lilla by med allt inom 1 minut! Så bortskämd man kan vara!
Det är bara att konstatera...jag ÄR ingen storstads människa. Begriper inte att min dotter är en RIKTIG storstadsmänniska. Hon grät när vi åkte hem från Stockholm när vi var där för första gången på riktigt..då var hon 5 år! - Titta så fina stora hus! Kolla rulltrapporna! Bara en affär till!
Jag är ett stort fan av henne...att hon fixat allt så bra så långt borta! Känns skönt att få fråga henne om hur man gör i stan! Det enda jag kan sakna i min närhet är fler sköna restauranger med mat från jordens alla hörn. Här hemma blir det lite halvdanskt med influens av mexicanskt och kinesiskt...ganska internationellt alltså...Äsch jag spar pengarna som skulle gått till utemat till en resa till i vår till dotterns stad!

onsdag 11 mars 2009

Återskapa mammutarna för 17!

Hörde på nyheterna idag...ingen nyhet tyvärr utan mer ett konstaterande. Fler och fler kvinnor måste ansöka om anonymitet...nytt namn, nytt personnummer, ny adress...pga en galen man! Hur kommer det sej att så många män tappar fotfäste och måste försöka " ta ner" kvinnan på " sin " nivå? Jag har ju min teori...mammutarna! Det var manligt att lämna grottan för att gå i grupp och fälla en mammut och släpa hem. Det ÄR inte lika manilgt att köpa Mamma Scans köttbullar på ICA! En annan tanke som vuxit mer och mer är att allt tenderar till att bli större...bröst, muskler, magar, bilar, hus, familjer, bakelser, kanelbullar, hamburgare ...ja, det mesta faktiskt! Det enda som inte, som jag vet annat än temporärt förståss, blir större är deras phallos! Vi kvinnor kan om vi vill få större bröst...men det är inte lika lätt för en man. Kan det vara avundsjuka? Hur ska vi hjälpa våra män? Ska vi sticka ut i skogen och gömma köttbullarna och ge dem en skattkarta så dom stolt kan komma hem med bytet? Nu finns det ju helt underbara män som fixar Mamma Scan och känner sej nöjd med livet med sina självgående kvinnor. Men
en de andra?

tisdag 10 mars 2009

Dom stretar på!

Medan snöstormarna kommer och löser av varandra så kommer dom vällande överallt ifrån! Jag har reflekterat över våra härliga pensionärer. Idag mötte jag ett strävsamt par som kom stretande efter byvägen, stavar i händerna och en ännu äldre hund som hade full sjå att hänga med. Mannen ,har nya fina blanka höftkulor men går lite illa ändå, vinkade glatt mellan flingorna. Kvinnan, lika glatt, anförde den lilla truppen mot ett gott förmiddagskaffe. Varje morgon i ur och skur lika dant! Mina tankar går till våra ungdomar...kommer dom verkligen knoga på för att hålla igång kroppen, kommer dom överhuvudtaget bli så gamla som många blir idag? Jag tror att medelåldern har nått sin absoluta topp. Hur ska kroppar som misshandlats på insidan kunna orka bli över 90 år? Hur stort kommer skrotberget att bli efter våra cross-training maskiner, hantlar, motionscyklar...ja allt som vi utrustar våra hem med idag. Barnen kommer att klia sej i huvudet när bouppteckningarna kommer igång över alla olika apparater som står och väntar på deras kroppar.
Igår såg jag en ensam dam som stod intill en glas igloo och kastade i EN burk! Hon är lite förvirrad och går sakta som en snigel, men hennes uppgift för dagen var återvinning av denna enda burk. Själv fuskar jag, Gud förbjude, var och varannan dag med sopsorteringen..orkar och VILL inte! Bedrövligt jag vet men ganska mänskligt tror jag.
Men ungdomarna och småungarna DOM kan sopsortera så det är väl min förtappade generation som pajar systemet så länge vi lever...

måndag 9 mars 2009

Har dom inte lärt sej?

Åter igen blir man påmind i vardagen att det finns människor som man skulle vilja vrida om både öron och näsor på. Kommer till dagis i morse och får börja med att gå in en annan ingång än vanligt. Alla fyra och fem åringar stormade emot och pratade i munnen på varandra...- DET HAR VARIT TJUVAR HÄR! Man blir bara matt...Det har stått en stor blomkruka utanför en dörr med ytterst döda blommor i sen i somras. Den hade de oinbjudna fyndigt nog tagit till hjälp för att forsera fönstret precis intill datorn. Hela golvet var täckt med glassplitter och den stora blomkrukan och dess innehåll. Zoo med sina björnar skulle inte kunna slå den attraktionen.Datorn var stulen...inte värsta sorten men fullproppade med bilder på barnens utflykter och kalas, ja vardag. Hela dagen har säkert personalen fått försöka svara på frågan...varför kom tjuven hit till oss?
Frågorna hängde med vår fyra åring hem i overallen oxå. Så vi får se om natten blir orolig.
Jag blev så frustrerad att jag satte in en insändare i AB, men jag skulle inte tro att tjuvarna är så läsbegåvade att de läser den. Det enda man kan hoppas på är att de fyra och fem åringar som fick uppleva den här dagen tar med sej den in i sin framtid. Så att deras framtid blir upplyst och ljus. Lilla O konstaterade klokt som en uggla...- Mamma, dom har inte fått lära sej dom!

fredag 6 mars 2009

En profil!?

Jag har varit sååååå duktig! Sedan jag slängde iväg glassen och andra lockelser så har jag inte fallit för frestelsen än iallafall! Vi får se hur det går i helgen...mannen är borta tre veckor så liiiite tröst kan man väl få ha på en lördag i soffan!? Nästa helg kommer vi att träffas i Malmö hos dottern, och det ska bli såååå kul!
Igår hade jag en riktig prövning...kl. 11.00 ringde en kille från Folkteatern och frågade om jag ville vara "En hemlig Hofors profil" på Hanssons konditori kl. 18.00. Absolut sa jag, och konstaterade att jag nu tituleras Hofors profil vad det nu kan leda till...hittills har jag fått inbjudan att cykla med en dator för att få igång cyklingen i Hofors. Den kommer jag ju lätt att vinna eftersom jag måste cykla till Hofors från Torsåker för att ens få och lämna den där datorn. Den ska sitta på hojen en vecka....
Hursom helst så tänkte jag fördomsfullt att Hofors kl. 18.00= DÖTT! Och som ett orakel fick jag rätt ,inte en själ ville komma ut från Bolibompa soffan för att höra mina kloka ord som en " Konstnärlig ledare" skulle fiska ur mej...Hahahaha. Ni skulle ha haft det här i Torsåker i stället för just nu sitter 15 tanter på cafeét där och stickar sa jag...så det blev snabbt bestämt att nästa träff blir i Torsåker...och vi åkte hem...till soffan!

torsdag 5 mars 2009

Hur är det egentligen?

Det är en av många saker som jag funderat på ett tag...vilka ämnen kan få kungahuset ur balans?
Jag kan ju inte tänka mej att dom behöver tjafsa om matinköp, tvätten, städningen, vem som hämtar på dagis, uppesittarnätter med barnen, ekonomin, matlagningen osv. Vad finns kvar att starta bråk om då? ....måste du åka och klippa det där bandet just idag? eller...- du ...jag har ingen lust med Nobelfesten idag, känner mej inte i balans...eller...måste du alltid äta bruna bönor när vi ska representera...du vet hur det blir inne i limmon! Kan det vara anledning till en viss irritation? Man kan tro att det är ett visst mått av avundsjuka här, men det lovar jag att det inte är...jag är bara mänskligt nyfiken på vad dom kan bråka om helt enkelt. Det jag skulle kunna börja bråka om är att jag ska vara med och betala deras mat och dryck på DERAS bröllop! Det var inget statsstöd på mitt! Ok att staten betalar poliser och skydd i kortegen men sen...NÄÄÄÄÄÄ. Dom får väl spara ihop sina pengar själv som alla andra dödliga får göra till sina bröllop.

Hörde utanför detta ämne att man i Malmö ska ta bort gatustenar från gatorna så att ungdomarna inte ska kasta dom på polisen! Men Hallåååå! Vad får en att tänka...oj gatstenar, lagom storlek att kasta, det gör vi!! Där står en polis på kastavstånd!
Kommer det att bli som med vårt vackra svenska flagga, att man reagerar på vart den är placerad bara för att vissa grupper i vårt samhälle tagit den i besittning och vi andra inte bryr oss om att ta tillbaka den? Det är knappt att den blir hissad på flaggdagarna längre...beklämmande och skrämmande. Kommer kommuner i framtiden diskutera om man ska små eller stora gatstenar på sina gator och torg? Hur långt ska buset få gå innan vi andra säjer ifrån?

onsdag 4 mars 2009

Jag gjorde det!

Mannen är borta på långjobb hela Mars och av erfarenhet vet jag att jag på kvällarna ensam i soffan börjar tänka....vad ska jag äta? Jag har glass och choklad sås= gott eller lite lördagsgodis från lilla O kvar..smask! Likt en alkoholist dammsuger jag alla skåp och lådor efter nåt sött och gott.
Varför blir man inte sugen på en morot eller gröna ärtor eller nåt? Idag tog jag och gjorde slag i saken iallafall...jag har slängt ut det nyöppnade glasspaketet och taco chipspåsen som var öppnad! Kollat om det finns nåt som jag kommer att sukta efter ikväll. Efter detta radikala tilltag gick jag på lunchen och inhandlade frukt som ska förvandlas till en smaskig fruktsallad i afton.
Sen måste jag jobba med mina texter så mina tankar inte vandrar i skåpen utan om andra roliga saker. Är jag ensam om detta? Finns det fler som faller för frestelser? Hur som helst...jag har gjort det!

tisdag 3 mars 2009

Vårtecken!

Nu börjar vårtecknen droppa in... pälsarna börjar falla! Min hårhög på jobbet blir stor varje dag efter att alla kunder vill rugga inför vårsolens ankomst. En del börjar slänga mössan och upptäcker att det blivit väldigt långt, andra börjar ett nytt liv med att byta frisyr och färg...skakar av sej det gamla livet...eller hittar tillbaka till sitt gamla jag! Mycket intressant och roligt jobb som jag har som frissa. Att följa människor från magen till graven....inte samma kanske men det är både glädje och sorg varje dag. En del skulle nog känna det tyngande men det gör inte jag...jag lämnar det kvar på jobbet....Ett av mina dagliga mål är att få någon som kommer och är förtvivlad att skratta innan de går...varje gång går det inte men i de flesta fall lättar molnen kring dom. Det vet jag ju själv att det kan räcka att prata med nån som inte känner till allt och som kniper käft...
Ett annat vårtecken är att alla tonåringar TROR att det är vår! Men det har somliga gjort hela vintern vad det beträffar skodon och kläder!
Gymmen är också flitigt använda för att komma i trim till sommaren, sen när grillen kommer fram skiter alla i hur magen ser ut...det är ju gott!
Ser fram emot att åka till Malmö om ett par veckor och möta våren där..jag kommer att haka på den på planet sen när vi flyger hem igen...våren alltså!