Ipen!

Igår var jag på Bonn Gympa för första gången! I byns lilla gympa sal. Vi var en grupp härliga tjejer från 8-65 år, med lite put här och där. I en timme gav alla järnet till medryckande musik. Tävlingsinstinkten sitter kvar sen fotbollskarriären, det insåg jag snabbt. Jag ger mej inte! blev lite förvånad att jag orkade HELA vägen. Lite kaxigt kom jag hem till mannen och sa att det där var ju lättare än jag trodde.
Ända till nu ikväll, när jag mödosamt och smärtsamt tar mej ur soffan och ska ta mej in i sängen. Har föreslagit för mina gamla morföräldrar att de ska ha lite högre sängben så det går lättare att ta sej i och ur sängen. Det känns mer aktuellt för mej i morrn! Jag kom inte ihåg att man har så många muskler i kroppen som kan göra ont samtidigt. Men det är bara att bita i och komma igen, man är ju halv dansk! Det onda konstaterar bara att...Pia, du behöver det här! Det är bara att ta en Ipren imorrn så jag kan hålla upp armarna och klippa i åtta timmar.
Ha ha det kostar på att ligga på topp!